Kategori: Nyheter

Del 1

Ung och naiv

År 2017. På stranden i Thailand ligger jag och känner värmen från solen, hör vågornas brus och fångas av den ofattbara frihetskänslan. Jag är där tack vare min assistans – tack vare den möjlighet den har gett mig att leva livet på mina egna villkor. Men det har inte alltid varit så självklart, och vägen hit har varit lång och krokig. Att jag idag kan resa världen över och leva utan begränsningar är resultatet av en livslång kamp för självständighet. Den här krönikan handlar om hur allt började.

Sommaren 1993: en ny frihet – med vissa villkor

Sommaren 1993, året innan LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) skulle träda i kraft, stod jag på tröskeln till en ny fas i livet. Jag flyttade hemifrån, tog ett stort steg ut i världen, med min första lägenhet i Svedmyra, Stockholm – en liten etta men min egen, min alldeles egna plats. Även om jag klarade mig rätt bra på egen hand, hade jag hjälp från boendeservicen som erbjöds via socialtjänstlagen (SoL). Det var en typ av hemtjänst där jag kunde ringa på hjälp när jag behövde, men det var inte idealiskt.

Jag visste aldrig vem som skulle komma när jag behövde hjälp. Och även om de som jobbade där var snälla, var det aldrig samma ansikte, samma person som lärde känna mig och mina behov. Mitt liv, som ung och ivrig att upptäcka världen och utvecklas, behövde mer stabilitet och trygghet än vad det systemet kunde ge.

Min ambivalens – assistent eller inte?

När LSS infördes 1994, hade jag blandade känslor inför att få assistans. Jag var 22 år och tyckte att jag borde klara mig själv – och ville nog egentligen göra just det. Det kändes både lockande och skrämmande att ha en personlig assistent. Jag ville fortsätta rida och delta i tävlingar i paradressyr och visste att det fanns en fördel med att ha en assistent som kunde följa med mig till stallet och på tävlingar. Men samtidigt undrade jag om det verkligen var nödvändigt. Tanken på att någon alltid skulle vara där och kanske till och med begränsa min frihet var också svår att acceptera.

Hembesök och behovsbedömningar

Försäkringskassan, som nu hade ansvar för att bedöma assistansbehovet, var heller inte övertygade om att jag behövde assistans. Jag hade blivit en symbol för självständighet i deras ögon – jag bodde själv, jobbade och var aktiv. Det här var ju när LSS var något nytt och otroligt efterlängtat, men samtidigt fanns det en förvirring om hur man skulle bedöma rätten till assistans. För mig blev det en utdragen process, och först efter två hembesök blev det klart att jag skulle beviljas 40 timmars assistans per vecka.

Det var då jag förstod hur viktigt det är att kunna formulera sitt behov. Under andra hembesöket var jag bättre på att förklara hur bristen på assistans faktiskt påverkade mig. Jag beskrev hur svårt det var att ta mig till jobbet, till stallet och att kommunicera med personer som inte kände mig och mina behov. När jag äntligen fick beskedet om att jag beviljats assistans var lyckan stor – en frihet, en ny värld öppnade sig framför mig.

En tuff början – käppar i hjulet

Men det visade sig att det inte var så enkelt att börja leva med assistans som jag hade hoppats. Jag hade redan hittat en assistent, Helene, som jag trivdes med och som var redo att börja. Men en äldre dam i huset, en riktig trotjänare i systemet, satte stopp för mina planer. Hon hade en omfattande funktionsnedsättning och hade genom åren lyckats styra mycket av hur boendeservicen fungerade. När LSS kom igång hade hon redan en inarbetad struktur där hon nästan ”ägde” sina ”assistenter”. Därför vägrade hon att släppa Helene.

Det dröjde hela sex veckor av konstant kamp och frustration innan min chef på Stockholms stadsmuseum ringde och satte press på chefen för assistansen. Jag var trött på att bli bortglömd.Jag hade ofta fått gå hungrig till jobbet och lämnat lägenheten med oknutna skor. Det samtalet blev vändpunkten, och efter en vecka var Helene äntligen min assistent.

Det var en lättnad att få Helene på plats. För första gången kunde jag börja planera livet på riktigt. Tävlingshelger, vardagssysslor och sociala aktiviteter blev plötsligt genomförbara på mina villkor, och en ny trygghet började växa fram.

Den här tiden var ett stort steg för mig. Att vara ung och naiv i mitt första egna boende, med all iver att leva livet till fullo. Det gjorde att jag inte riktigt insåg vad assistansen skulle komma att innebära för mig. Det skulle visa sig bli nyckeln till att leva det liv jag drömde om! Ett liv fyllt av frihet, självständighet och möjligheten att alltid få bestämma själv.

Det här är bara första delen om hur jag lärt mig att leva med personlig assistans. Och mina lärdomar längs vägen

Vid tangentbordet
Sahra Svenander
Assistansberättigad

Det finns många frågor som är på gång inom assistansen. Om några veckor är det dags för IfAs Debattforum och Rådsmöte och därför har man redan nu samlat ihop de 10 mest aktuella frågorna i assistansen just nu.

• Vart blåser vindarna inom politiken?
  • Regering håller just nu på att arbeta med att få till ett statligt huvudmannaskap för assistansen. Men det finns en del frågor kring kvalificeringen. Alltså hur man ska göra med behovsbedömningar och rent av vad som ska vara lägsta gräns för att beviljas assistans. Den andra viktiga delen är indexering av assistansersättningen som ska börja gälla från nästa höstbudget. Det finns en del frågetecken kring båda dessa frågor som förhoppningsvis kommer rätas ut under debattforumet.
• Hur är det att själv vara arbetsgivare till sina assistenter?
  • Under några år valde många att bli arbetsgivare för sina assistenter. Nu har utvecklingen avstannat och ser ut att minska. För att vara arbetsgivare för sina assistenter ställs samma krav kring arbetsmiljö för assistenter och även sköta allt kring ekonomin och kontakt med myndigheter t ex Skatteverket, Försäkringskassan och/eller kommunen. Vid en genomgång av egna arbetsgivare ser man en ökning av antalet återkrav för just egna arbetsgivare.

I artikeln i Heja Olika finns även nedanstående att läsa om.

• Kan digitalt utanförskap bli ”innanförskap”?
• Hur är utvecklingen för kommunala beslut om assistans?
• Vad är senaste nytt om arbetstidsreglerna och dygnspassen?
• Hur utvecklas krisberedskapen inom assistans?
• Var går gränsen mellan assistansens ansvar, och den enskildes?
• Blir det tydligare regler för vad som måste anmälas till Försäkringskassan?
• Hur får vi bättre samverkan kring egenvård?
• Vad händer när ekonomin för assistansen inte går ihop?

Läs artikeln här

Källa Heja Olika

Henrik Petrén, Fremia har träffat socialtjänstministern Camilla Waltersson Grönwall gällande schablonersättningen. Hon meddelade att man efter årsskiftet kommer tillsätta en arbetsgrupp med personer från både social -och Finansdepartementet för ta fram en modell för att indexera assistansersättningen. Henrik Petrén hoppas att man fortsätter ha en dialog med organisationer och andra experter inom området risker arbetet med att ta fram en indexeringsmodell.

Sedan 1997 då schablonersättningen infördes fram till idag 2024 ligger schablonersättningen under den allmänna löneökningen med 50 kr per timme. Sen behöver även räkna kostnadsökningar i samhället i övrigt som ger ökade kostnader för assistansanordnaren.

Läs gärna artikeln här!

Källa Assistanskoll

Den 19/9 la regeringen fram nästa års budgetproposition. För oss som assistansanordnare är det varje år med viss oro som vi inväntar kommande års höjning av assistansersättningen. Under det senaste decenniet har vi fått i snitt 1,7% trots att löneökningar har legat på över 3% i snitt. 3% är bästa höjning av assistansersättningen på 10 år vilket är bra, men det räcker inte. Om det ska gå att bedriva verksamhet inom assistansen så måste ersättningen ligga i nivå med arbetsmarknaden i övrigt.

I en artikel på Assistanskoll intervjuas socialtjänstministern Camilla Waltersson Grönwall gällande assistansersättningen. Hon säger att ”3% uppräkning är rätt nivå i rådande läge”. På frågor om hur det blir med statligt huvudmannaskap säger hon att frågan bereds just nu av regeringskansliet. Hon vill inte säga något om när det blir aktuellt med en övergång.

Det tas även upp frågor om föräldraavdraget och att man ska börja se över en indexering av assistansersättningen, vilket vore önskvärt. Men det måste först göras en ordentlig höjning så vi inte fortsätter ligga under marknadsindex.

Läs gärna artikeln här!

Källa Assistanskoll

Andreas Johansson, jurist och forskare vid Södertörns Högskola föreslår att man ska bryta loss assistansen till en ny ”assistansmyndighet”. Många är rädda för Försäkringskassan och det tror Andreas inte går att förbättra. Hans förslag om en ny myndighet har inte mottagits med något större intresse från politikerna. Det behövs en ordentlig genomlysning av LSS. Man måste sluta” lappa och laga ”och istället revidera LSS som den ser ut idag. Andreas säger att lagen som den var skriven från början var bra, men alla tillägg som gjorts i framförallt §9 måste tas bort. Det är bl a grundläggande behoven och minuträknandet som inte följer lagens intentioner.

Han pekar på att medvetenheten om vilka förutsättningar personer med funktionsnedsättning lever under är alldeles för låg. Framförallt hos handläggare, domstolarna, politikerna och allmänhet.

Läs och lyssna här!

Källa Heja Olika

De senaste decenniets försämringar av den personliga assistansen handlar om att regeringarna oavsett om de är s-ledda eller m-ledda har accepterat det. De är väl medvetna om det finns massor att göra för att återställa LSS till intentionerna i förarbetena.

Det som har hänt sedan man införde grundläggande behov som grund för att beviljas assistans är att det blivit svårare att beviljas assistans. Det är långt ifrån intentionerna i LSS. Det finns inget i förarbetena som talar om att grundläggande behov ska räknas som kvalificerande för att få assistans. Tvärtom talar man om att alla hjälpbehov ska vara grund för att beviljas personlig assistans. Grundläggande behov infördes t LSS 1996 just för att begränsa antalet assistansberättigade. Men det dröjde till 2009 innan en dom fastställde det som praxis.

Bengt Westerberg, fd socialminister ,säger att grundläggande behov måste tas bort. Han pekar också på att alla regeringar är skyldiga till att assistansen har blivit så urholkad: Tillkännagivandet 2022 om att alla behov ska räknas i sin helhet har ingen av de 2 regeringarna ens tagit i. Det Bengt Westerberg tycker man ska göra är att ta bort grundläggande behoven och återgå till intentionerna i LSS.

Läs gärna artikeln här

Källa Assistanskoll

Henrik Petrén, Fremia har i en intervju på Assistanskoll tydligt förklarat att det är nu assistansersättningen måste indexregleras. Fremia har gjort sin årliga Fremiabarometer bland sina medlemmar och resultatet är tydligt. Många assistansanordnare säger att assistansersättningen inte längre täcker de senaste årens kostnadsökningar. Huvudorsaken är att höjningen av assistansersättningen inte täcker de senaste decenniets löneökningar för de personliga assistenterna. Hela 10% säger att de sannolikt kommer bli tvingade att lägga ner verksamheten innan årsskiftet. Men de inväntar kommande budgetproposition i höst.

Läs gärna artikeln här!

Källa Assistanskoll

Den 12/6 var det riksdagsdebatt gällande schablonersättningen. M, L och KD reserverade sig i frågan. Detta med hänvisning till att frågan om schablonersättningen redan bereds av regeringskansliet. Huvudmannaskapsutredningen som har legat klar efter remissrundan efterfrågades också. Något svar på varför man inte lagt fram ett förslag till riksdagen besvarades inte heller. Det finns en tydlig frustration från oppositionen att inget händer. Det finns ju en enighet om att schablonersättningen måste åtgärdas. Men ingen från regeringspartierna ger några raka svar.

Det enda positiva med debatten är att de åtminstone pratar om indexering av schablonersättningen. Det är ett steg i rätt riktning.

Läs gärna artikeln här samt uppföljande artiklar och här kan du lyssna/titta på debatten

Källor Assistanskoll och Sveriges riksdag

Med hjälp av CJ Advokatbyrå har Nordica Assistans AB fått prövningstillstånd i högsta förvaltningsdomstolen (HFD) . Frågeställningen lyder ”Under vilka förutsättningar kan ett krav på återbetalning av assistansersättning riktas mot en assistansanordnare?”. Man vill även klarlägga vilka ”väsentliga förhållanden” som en assistansanordnare ska förväntas känna till och därmed är rapporteringsskyldiga till. Jessica Gustavsson som är advokat i ärendet har bett organisationer inom branschen och funkisrörelsen att beskriva deras syn på saken. Det är nu det finns en chans att bort Försäkringskassans orimliga krav på assistansanordnare som en kontrollinstans. Det kommer ta tid innan domslut meddelas, men att få prövningstillstånd bådar gott.

Artikel finns att läsa här!

Källa Assistanskoll

Den 5/4 meddelade regeringen att de kommer fortsätta utredda förslaget om bidragsspärr. Den 27 december var sista dagen för remissvar på den utredningen som redan är klar. Det man har begärt nu är att göra justeringar i förslaget utifrån remissvaren. Socialförsäkringsminister Anna Tenje betonar att ”åtgärderna är inte till för att jaga personer som är i behov av stöd, utan vi fokuserar på de som begår bidragsbrott och de som göder den organiserade brottsligheten”. Det man vill kunna komma åt är att få bort sekretess mellan myndigheterna för att det ska bli lättare att göra rätt. Det man säger sig vilja komma åt är den organiserade brottsligheten. Det vill nog alla. Det kan leda till att de som är i behov av socialförsäkringen får en spärr om man gjort fel av misstag att stå utan inkomst.

Läs gärna artikeln här!

Källa Heja Olika