Regeringen har tillsatt en omfattande utredning om personlig assistans med fokus på hur behovsbedömningar ska fungera och hur rätten till assistans ska avgöras framöver.
Bakgrunden är flera års kritik mot ett system som många upplever som svårt att förstå, rättsosäkert och allt mer integritetskränkande för assistansanvändare.
Personer med funktionsnedsättning, anhöriga, assistansanordnare och funktionsrättsorganisationer har länge beskrivit hur bedömningarna blivit hårdare och mer detaljerade. Många har förlorat assistans eller fått avslag efter omfattande utredningar där handläggare granskat delar av vardagen på minutnivå. Kritiken handlar också om stora skillnader mellan kommuner och olika handläggares bedömningar.
Regeringen anser att dagens regelverk är svårt att överblicka både för individen och för myndigheterna. Samtidigt lyfter regeringen fram att många upplever behovsutredningarna som närgångna och integritetskränkande. Därför vill man skapa ett mer förutsägbart, stabilt och långsiktigt system för personlig assistans.
Vad utredningen ska göra
Utredningen ska bland annat:
ta fram en ny modell för behovsbedömningar,
analysera hur grundläggande behov ska bedömas,
undersöka andra sätt att avgöra rätten till assistans,
se över språket och strukturen i hela LSS-lagen,
samt granska vissa regler om tillstånd och kontroll inom assistansverksamheter.
Utredningen fokuserar särskilt på tre möjliga modeller.
ICF-modellen
ICF är Världshälsoorganisationens system för att beskriva funktionstillstånd och funktionsnedsättningar. Regeringen vill undersöka om modellen kan användas i framtida assistansbedömningar.
Flera organisationer inom funktionsrättsrörelsen uttrycker samtidigt oro över förslaget. Kritiker menar att ICF kan göra bedömningarna mer standardiserade och medicinskt styrda. De varnar för att individens livssituation och egna erfarenheter då riskerar att få mindre betydelse.
Schablonbedömningar
Utredningen ska också analysera om schabloner kan användas när man bedömer hur mycket assistans en person behöver.
Förespråkare anser att schabloner kan minska de mest integritetskränkande delarna av dagens minuträkning. Kritiker varnar däremot för att standardiserade nivåer kan missa individuella behov och skapa nya orättvisor.
Funktionsförmågeutredningar
Utredningen ska även granska mer omfattande bedömningar av individens funktionsförmåga.
Brukarorganisationer har redan uttryckt kritik mot sådana modeller. De varnar för att människor riskerar att reduceras till medicinska bedömningar och administrativa kategorier istället för att få sina verkliga behov erkända.
IfA:s varningar och kritik
Intressegruppen för Assistansberättigade, IfA, har länge varnat för utvecklingen kring nya behovsbedömningar.
Organisationen lyfter bland annat risker kring:
minskad individuell rättssäkerhet,
ökad standardisering,
större fokus på kontroll,
samt att ekonomiska besparingar kan väga tyngre än individens rättigheter.
IfA varnar också för att schabloner kan bli ett verktyg för att begränsa stöd istället för att stärka rättssäkerheten.
När det gäller ICF menar kritiker att modellen riskerar att flytta fokus från människors vardagsliv och självbestämmande till medicinska kategoriseringar och funktionsnivåer.
IfA och flera andra aktörer inom funktionsrättsrörelsen betonar samtidigt att personlig assistans är en frihetsreform. De anser därför att behovsbedömningar måste utgå från människors rätt att leva självständigt och delta fullt ut i samhället — inte främst från administrativa eller ekonomiska perspektiv.
Organisationerna varnar även för att nya modeller kan göra systemet mer avpersonifierat. Enligt kritikerna handlar problemen i dagens assistans inte främst om brist på metoder utan om hur myndigheter tolkar och tillämpar lagen.
Statligt huvudmannaskap fortfarande mål
Regeringen håller fast vid målet om ett helt statligt huvudmannaskap för personlig assistans. I dag delar kommunerna och staten ansvaret genom Försäkringskassan.
Regeringen anser dock att man först behöver förändra behovsbedömningarna och regelverket innan ett fullt förstatligande kan genomföras.
Tidsplan
Erika Odung, chefsrådman vid Förvaltningsrätten i Göteborg, leder utredningen.
Utredningen ska lämna sitt slutbetänkande senast den 23 maj 2028.
Källor
Källor
- Regeringen – “Tydliga och hållbara regler för personlig assistans”
- Assistanskoll – “Ny utredning ska se över behovsbedömningar och LSS”
- Funktionshinderpolitik.se – “Ny behovsbedömning för personlig assistans central i ny utredning”
- SVT Nyheter – “Ny utredning ska se över regelverket för personlig assistans”
- Autism Sverige – “Kritiserade assistansbedömningar ska granskas i ny utredning”