Personlig assistans

Sedan 1994 kan personer med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar ha rätt till personlig assistans enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade).

Tanken bakom lagen var att ge de som behöver hjälp för att kunna leva som andra betydligt bättre förutsättningar. Innan LSS fanns mycket liten möjlighet att kunna styra sitt liv då det stöd man fick var begränsat till hemmet i form av hemtjänst. Du kunde då inte välja vem som skulle hjälpa dig och ofta inte när.

Det fanns s k boendeservice där det fanns personal i ett hus där det bodde ett antal personer med funktionsnedsättning. Då kunde man ringa på hjälp för att få hjälp med punktinsatser. Problemet var att man inte visste vem som kom eller hur länge man fick vänta.

Den största förändringen var det för de som har en fysisk funktionsnedsättning som fram till LSS bara fick hemtjänst och ledsagning vilket gjorde att inte kunde plugga, jobba eller engagera sig i samhället.

Det fanns en lag som gav vissa insatser för de som hade psykiska och/eller intellektuella funktionsnedsättningar (psykisk utvecklingsstörning). De grupperna tillhörde Omsorgslagen och fick några insatser så som gruppboende, daglig verksamhet, korttidsboende eller kontaktperson.

LSS ersatte Omsorgslagen och gav rättigheter som många inte haft tidigare.

När LSS trädde i kraft 1994 var det revolutionerande. Helt plötsligt flyttas makten över till den som behövde hjälp. Makten att få välja när, var och framförallt av vem man får hjälp av lades hos den som fick rätt till assistans. Tanken bakom personlig assistans är att de som behöver hjälp i sin vardag ska kunna få hjälp av ett mindre antal personer som man själv väljer.

Nu kunde man precis som andra planera sitt liv som man själv vill. Assistansen gjorde det möjligt att jobba, plugga och bilda familj som tidigare varit otänkbart för många.

Personlig assistans är en av insatserna som var helt nya när LSS sjösattes. Det var många som fick ett nytt liv eftersom de kunde välja att anställa sina assistenter själva som ”egen arbetsgivare”, välja ett kooperativ, anlita en assistansanordnare som drivs av ett företag eller vara kvar i kommunen.

Det som gjorde det möjligt för den som fick rätt till assistansersättning att välja assistansanordnare var att man genom assistansersättningen fick x kr/timme som man kan köpa assistans för. Beloppet per timme är detsamma oavsett vilken assistansanordnare man väljer.

Det har växlat över tid med vilken typ av assistansanordnare som är vanligast. I början (1994 fram till början av 2000-talet) var de flesta assistansberättigade kvar i kommunen. Men när det blev allt fler alternativ av assistansanordnare såsom kooperativ, assistansbolag och brukarkooperativ så sjönk andelen som valde kommunen.

Anledningen till det är att det finns mycket större möjligheter att påverka sin assistans i de nya alternativen av assistansanordnare än i kommunen. Idag har dock de flesta kommuner sålt ut sin assistansverksamhet till privata företag. De har fortfarande det yttersta ansvaret för varje enskild invånare som har assistans ska få assistans.

Vem kan få personlig assistans?

LSS är en rättighetslag vilket innebär att om man bedöms tillhöra någon av de 3 personkretsarna så har rätt att få någon av de insatser som räknas upp i lagen. Personkretsarna är:

  1. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd
  2. Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder orsakad av yttre våld eller kroppslig sjukdom
  3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om dessa är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service

För att beviljas assistans kommer det göras behovsbedömningar av Försäkringskassan och/eller kommunen för det finns flera olika kriterier som måste uppfyllas för berättigas assistansersättning. Det som krävs är att man har grundläggande behov som överstiger 20 timmar i veckan. Under senaste åren har Försäkringskassan tolkat lagen allt snävare och det innebär att varje enskilt moment räknas bara de minuter assistenter hjälper till med integritetskänsliga behov.

Grundläggande behoven är:

  1. Personlig hygien

Hjälp med att tvätta sig, duscha, borsta tänderna, kamma håret, raka sig, och andra liknande uppgifter

  • Måltider

Assistans med att äta och dricka, vilket kan innebära allt från att servera mat till att hjälpa till med själva ätandet om personen inte kan göra det själv. Pga rättspraxis och striktare tolkning av lagen får man bara räkna tid att laga mat och duka av mm om man inte kan äta själv.

  • Att klä av och på sig

Hjälp med att ta på och av kläder, välja lämpliga kläder för dagen eller tillfället samt hjälp med att anpassa klädseln beroende på väder eller andra omständigheter

Som grundläggande behov räknas numera bara kläderna som är närmast kroppen dvs kalsonger, trosor och bh.

  • Kommunikation med andra

Assistans med att förstå och göra sig förstådd, vilket kan inkludera hjälp med att tala, skriva, läsa, använda teckenspråk, eller andra kommunikationshjälpmedel.

  • Andning och sondmatning

Fr o m 2018 räknas hjälp med andning dvs de som andas med hjälp ventilator/respirator rätt att räkna all tid det tar för alla moment som ingår

Samma år fick de har sondmatning rätt till assistans för alla moment som ingår i att ge en person mat via sond.

  • Annan hjälp som kräver ingående kunskaper om den funktionshindrade

Detta kan inkludera särskilda behov som en person har på grund av sin funktionsnedsättning och som kräver en djupare förståelse för individens specifika situation, exempelvis vid vissa medicinska tillstånd eller psykologiska behov.

Ovanstående är de grundläggande behoven som Försäkringskassan räknar som kvalificerande för att beviljas assistansersättning. Tyvärr har rättspraxis och en allt striktare tolkning av lagen gjort det nästintill omöjligt att beviljas assistans idag. Då det krävs att man har över 20 timmar som räknas som något av de 6 grundläggande behoven som räknas i minuter och styckas numera upp i beståndsdelar är det svårare att få assistansersättning. Om man kommer över 20 timmar får man räkna även övriga hjälpbehov.

Om man nekas assistansersättning finns möjlighet att beviljas assistans av sin kommun.